Ett litet uppehåll

Idag har vi varit på vår femte träff av föräldrautbildningen. Nu kommer vi att ha uppehåll i två veckor innan det är dags för de sista två träffarna. Det känns lite konstigt med en paus för att det blir lite som att stå stilla. Men det kanske kan vara bra att få fokusera på IVF nu med spray i två veckor och sedan läkarbesök för att se om det är dags att börja med sprutor igen.

Nu kör vi!

Idag har jag börjat med sprayen inför vårt tredje IVF-försök. Det känns som att tiden sen förra försöket har gått fort och det känns riktigt bra att vara igång igen! Hoppas verkligen att det går bra den här gången!

Livet är inte rättvist

Jag och min man pratade för nån dag sen om hur orättvist det på nåt sätt ändå är det här med adoption. Man kan inte få biologiska barn, men att få barn genom att adoptera kostar ju inte bara lite pengar. Vi har räknat med att det kommer att kosta mellan 200 och 300 000 kronor. Och ska man ha två barn så är det många års sparande. Men det som känns ännu mer orättvist är att det nog finns många som verkligen har det tufft med att få ihop dessa pengar. Och som kanske får nöja sig med ett barn av den enkla anledningen att de helt enkelt inte har råd med fler barn. Livet är bra orättvist ibland.

Det rör på sig

Jag var inne på Adoptionscentrums hemsida idag och det fanns lite nyheter från Colombia med statistik på hur många som skickat ansökan till landet, hur många som är på väg att göra det och hur många barn som är matchade med föräldrar. Det känns som att det rör på sig!

Mer än halva avklarad!

Nu har vi haft fjärde föräldrautbildningen, så bara tre kvar nu! Känns alltid bra efter en träff för att man då kommit ett litet, litet steg framåt. Däremot har jag de senaste två träffarna tyckt att det varit mycket föreläsning och lite diskussioner. Vi får hoppas att det blir mer av det framöver. Det som är intressant däremot är ju att prata med de andra som går utbildningen och inse att många av oss verkar vara i samma läge. Vi håller fortfarande på med IVF, men tankarna på adoption kryper närmare.

En bok senare

I helgen läste jag klart boken "Äntligen adoptivföräldrar". Den var ganska lika "Längtansbarnen" med berättelser från adoptivföräldrar. Men jag tyckte att "Längtansbarnen" var bättre. Förra veckan var vår tredje träff på föräldrautbildningen. Vi pratade om anknytning som kanske är den del som känns mest intressant och utmanande. Tyvärr var det mer som en föreläsning, så vi fick inte diskutera så mycket. Vi får hoppas att det blir fler diskussioner den här veckan! Jag var inne och tittade på Adoptionscentrums hemsida och såg att ett till barn har blivit adopterat sedan i fredags! Den här gången från Lesotho. Det känns bra och spännande att det rör lite på sig även om det är länge kvar innan vi är klara att ställa oss i kö.

Ett positivt läkarbesök

Idag var vi hos läkaren för att lägga upp en plan inför nästa IVF-försök. Senaste försöket delade sig inte äggen som de skulle, så det var ju en riktig besvikelse. Den här gången ska jag prova äta p-piller istället för Provera för att få igång mensen, spraya med Suprecur och prova nya hormonsprutor. Jag minns att läkaren tidigare har nämnt PCO i förbifarten och passade på att fråga honom om det. Han sa att för att ställa diagnosen PCO behöver man genomgå en del tester, men han tyckte att det var bra att jag tog upp det och skrev ut Metmorfin som jag får börja ta för att se hur det fungerar. Han sa att det kan ge en positiv effekt inför detta försök. Det känns faktiskt riktigt bra efter besöket och lite som att hoppet sakta kommer tillbaka om att det kanske kan fungera den här gången!

Nya böcker

Jag satt och läste nästan hela dagen igår och idag tog jag mig igenom det sista kapitlet av Längtansbarnen. En riktigt bra bok! På föräldrautbildningen förra veckan fick vi en lista med bokförslag, så jag var på biblioteket idag och lånade två nya böcker. Den ena heter Tio tusen sorger och är lite mer självbiografisk och den andra heter Äntligen adoptivföräldrar och är byggd på intervjuer med adoptivföräldrar. Det ska bli riktigt roligt att läsa mera!

En god bok

Jag har lånat boken "Längtansbarnen" och började läsa den idag. Efter att ha läst informationsboken inför föräldrautbildningen känns det roligt med en bok som beskriver allt man går igenom med IVF och adoptionstankar. Jag tycker det var så slående det hon skrivit om att inte kunna påverka. Att trots att man innerst inne vet att det inte är något man kan göra för att påverka IVF-försöken försöker man hela tiden hitta små saker. Äta mindre, dricka mindre kaffe, sova bättre.... Själv försöker jag gå ner lite mer i vikt och hoppas att det kan hjälpa vid nästa försök. För hur skulle man orka utan hoppet?

Ett samtal

Idag fick jag ett samtal från IVF-kliniken att de bokat in en tid då vi får komma och lägga upp en ny planering inför nästa försök. Känns skönt att ha två spår på gång nu med både IVF och adoption. Kanske kan det ta bort pressen från båda spåren lite grann och göra att det är lättare att inte fundera så mycket.

Kan man utbildas till att bli förälder?

Första gången jag hörde att man måste gå en föräldrautbildning när man ska adoptera tyckte jag att det kändes lite skrattretande. Skulle man behöva gå en utbildning som ingen går om man får biologiska barn? Varför ska det vara en utbildning i att bli förälder bara för att man ska adoptera? Sen när jag förstod lite mer vad utbildningen handlar om så kändes det helt annorlunda. Det är något speciellt med att ta emot ett adoptivbarn.

Igår var vi på första träffen på vår föräldrautbildning. Det kändes lite pirrigt med tanke på att alla är där av samma orsak. Man ska adoptera barn istället för att få biologiska barn. Det var lite stelt i början, men vi hade en hel del diskussioner som gjorde att det var lite lättare att prata och dela åsikter med varandra. Det var en bra första träff och det känns som att man bara vill suga åt sig allt som går om vad det innebär att bli adoptivförälder. Vi fick med oss lite artiklar hem, så nu ska jag läsa lite och fantisera om det barn som kanske kommer till oss så småningom!