Ruvardag 1

Så nu har jag alltså påbörjat mitt ruvande! Naturligtvis är det inte så mycket att prata om än. Det enda jag känner av är lite uppsvälldhet av progesteronet. Men det känns lite overkligt att ruva igen. Förhoppningsvis är det nåt positivt som gör att det är lättare att slappna av den här gången och inte vänta, längta, misströsta och fundera lika mycket. Jag har testdag 18 juni och det är ju hur länge kvar som helst! Måste nog lägga upp en plan för att få tiden att gå...

Pirrig dag

Det har varit en riktigt jobbig förmiddag idag. Vi hade fått veta att embryologen skulle ringa efter kl 10 idag om de behövde tina upp de två sista äggen och vi hade tid hos läkaren 14:30. Hela förmiddagen ända fram till kl 13 har jag varit jättenervös, pirrig i magen och lite illamående. Allt inför skräcken att de skulle ringa och säga att det inte gått bra med första upptiningen. Eller att de tinat alla och inget ägg klarat sig. De ringde inte som tur var. På kliniken var det värsta rusningen och vi fick vänta nästan en timme för att komma in. De hade varit tvungna att tina alla fyra ägg och bara ett hade klarat sig, men det såg jättefint ut. Vilken lättnad att ett klarade sig i alla fall! Vi hade ju hoppats på två, men så länge vi kunnat sätta in ett ägg så är jag nöjd. Nu är det bara att ruva och ruva!

Nu är det nervöst...

Imorgon är det alltså dags... Förhoppningsvis.... Det börjar bli pirrigt nu. Tänk om det inte går bra med upptiningen? Vi har ju haft många motgångar under vårt IVF:ande och på nåt sätt skulle jag inte bli förvånad om det skiter sig den här gången också. Embryologen kommer att ringa på förmiddagen om första upptiningen inte går bra. Jag ska försöka hålla mig sysselsatt hela förmiddagen för att inte behöva fundera så mycket. Hoppas att det hjälper! Nu är det dags att hoppa i säng och förhoppningsvis kunna sova hyfsat.

Prepp påbörjad

Som prepp inför FET har jag börjat med progesteronet och ökat dosen på Prednisolon. Det känns helt fantastiskt och lite konstigt att det är dags för insättning om två dagar. Jag har tagit ledigt hela måndag, även fast insättningen är först på eftermiddagen. Jag känner att jag inte vill vara på jobbet när de ringer om hur det har gått med upptiningen av äggen. Skulle det inte gå bra, så vill jag vara hemma när jag får veta. Vi har fyra ägg och de är infrysta två och två. De kommer att börja tina två. Om bara ett av dessa klarar upptiningen kommer de att ringa oss så vi får bestämma om vi vill tina de andra två eller bara sätta in ett ägg istället. I morse pratade vi om hur vi skulle göra. Om man sätter in två ägg, så ökas ju chanserna för den insättningen. Men sätter man in ett nu och ett vid ett senare tillfälle blir ju den totala chansen större. Vi bestämde oss ändå för att det är bättre att de tinar alla och kan sätta in två. Det känns som att vi inte vill dra ut på hela processen genom att göra en till insättning sen. Det skulle också vara så himla jobbigt om man då bara har två ägg och ingen skulle klara upptiningen. Vilket antiklimax efter förberedelser och väntan. Nej, två på en gång kör vi på!

Är du kissnödig?

En sak har jag lärt mig under den tid vi hållit på med IVF. Jag är alltid kissnödig. Och när det gäller IVF är det inget som man kommer undan med. Med ultraljudsstaven känns det som det första läkaren ser. Och gärna kommenterar också: - Oj är du lite kissnödig?
Ändå är jag på toa som en tok innan vi ska på ett läkarbesök. Men det verkar inte hjälpa. Jag är visst alltid kissnödig. =)

Ultraljud avklarat!

Det gick bra på ultraljudet idag! Slemhinnan var tillräckligt tjock och det är nu planerat för FET på måndag till veckan. Nu är det bara att hålla tummarna allt vad som går att det går bra med upptiningen. Vi har fyra infrysta ägg. De är infrysta två och två (vet faktiskt inte varför), så om de tinar de två första och bara en klarar sig måste de tina två till om vi ska sätta in två ägg. Vi har inte bestämt än hur vi ska göra, men det är ju några dagar kvar att fundera... Men idag har i alla fall varit en bra dag!

Snart...

När jag vaknar imorgon ska jag bara göra mig i ordning för att äntligen få åka och göra ultraljud! Nu är det bara att hålla tummarna att allt ser bra ut så vi kan få datum för FET. =)

Känns lite som att fuska

Det här är första gången som jag förbereder mig inför insättning av ett fryst embryo. Innan har jag bara gjort ägguttag och insättning av färska embryon. Den här gången känns det som att jag har fuskat mig fram. Bara ca två veckor med tabletter innan eventuell insättning. Inte flera veckor med spray och en massa hormonsprutor. För att inte tala om vad konstigt det blir att inte göra ett äggplock. Och att slippa två-dagarsångesten innan man vet hur många ägg som blivit befruktade. Fusk på ett bra sätt känns det som!

Fördelen med deadline

Varje vår är det alltid en hel del att göra i trädgården. Mycket som ska fixas efter vintern och innan sommaren börjar. I år har målet varit att hinna allt innan det kan bli dags för FET om drygt en vecka. Det har varit bra för motivationen att ha en positiv deadline och vi blev faktiskt klara med nästan allt igår. Så idag har det blivit en dag med bara slappande och softande. Himla skönt! Och imorgon är det måndag och nedräkning till ultraljudet på onsdag.

Baksidan med en klämdag

Det har känts jättekonstigt idag. Jag har varit på jobbet och jobbat som vanligt, men Adoptionscentrum har varit stängt idag, så inga uppdaterade adoptionssiffror finns. Visst är det bra med klämdagar, men inget händer i adoptionsvärlden då. Det är bara att hoppas på att det kommer jättemånga barn nästa vecka istället!

Väntan och väntan

Jag har just nu nedräkning till ultraljudet nästa onsdag. Bara en vecka kvar nu! Det är den här perioden som är jobbigast. När man börjat med hormoner, för att inte tala om hur jobbigt det är efter en insättning att vänta på att dagarna ska snigla sig fram innan man ska göra gravtest. Visst är det spännande med ett nytt försök, men det är väldigt psykiskt påfrestande med all väntan.

Ultraljud inbokat!

Idag har jag pratat med IVF-kliniken och fått tid för ultraljud. Onsdag 23 maj ska jag på ultraljud för att se om slemhinnan är redo för insättning. Ser allt bra ut kan det bli insättning 28 maj! Om nu äggen tinar som de ska.... Lite pirrigt är det! Jag fick också veta att jag borde ha börjat ta Prednisolontabletterna. Det hade jag missat, men sköterskan sa att det var inga problem att börja med dem idag. Det ska bli spännande att se om de kan påverka det här försöket. Hoppas, hoppas...

Snart ledig igen

Jag har haft en helg med fullt upp i trädgården. Skönt att börja fixa inför sommaren, men lite för lite tid i soffan för att jag ska känna mig utvilad. Tur att man är ledig på torsdag igen! Det känns skönt med lite extra ledighet. Jag vill ju att tiden ska gå fort nu så det snart blir dags för ultraljud!

Första tablettdagen

Idag har jag äntligen börjat ta hormontabletterna inför FET. Jag ska ta en tablett på morgonen och två på kvällen. På måndag ska jag ringa kliniken och få tid för ultraljud. Går allt som det ska så blir det insättning av frysis(ar) om 2,5 - 3 veckor. Pirret i magen börjar komma igång igen! =)

Att snusa på en bebis

Idag har jag varit och hälsat på en kompis som fick barn för drygt en månad sedan. Igår kändes det lite si så där. Det är ju lite speciellt att träffa bebisar när man själv kämpar och kämpar utan resultat. Men strax innan så kände jag bara att det kändes himla kul. Och vilken liten sötis! Det finns väl inget bättre än att snusa på en liten bebbe! Hon satt i mitt knä rätt länge och det var verkligen bitterljuvt. Det kändes så naturligt och jag längtar så himla mycket efter ett eget barn. Hoppas verkligen att det är vår tur nästa gång!

Vad händer med de andra barnen?

Om man tänker efter är det ju egentligen väldigt få länder som de svenska adoptionsorganisationerna har avtal med och adopterar ifrån. Vad händer med alla andra föräldralösa barn som finns i länder som inte har internationell adoptionsverksamhet? Det gör ont i hjärtat att tänka på det stora antalet barn som aldrig får möjligheten att komma till ett tryggt och kärleksfullt hem...

Medan man väntar

Jag har haft en tuff vecka senaste veckan. Visst kan det till viss del bero på att jag varit förkyld, men jag är just nu i ett läge där det känns som att det inte går framåt och att allt kring det här med barn är hopplöst. Därför föreslog jag till maken att vi ska ta och skriva en lista (surprise att jag älskar listor!) över saker som vi vill "hinna" göra före vi får barn. Sånt som kanske inte blir av eller inte är lika lätt med barn. För mig skulle det kännas som ett bra sätt att vända tiden för väntan och längtan till nåt positivt och att man får ut nåt av tiden som går. Vi får se om det är en idé som vi gör något av och om det kan kännas som en positiv vändning.

Att glädjas åt andra

Ända sedan vi började med IVF har jag haft ett stort behov av att läsa mycket om andras funderingar och erfarenheter i olika steg i processen. Många forum och bloggar har det blivit under den här tiden. När det gäller människor "i verkliga livet" som blir gravida tycker jag för det mesta att det är riktigt, riktigt jobbigt. Om jag däremot läser på en IVF-blogg att det är någon som har lyckats bli gravid blir jag jätteglad! Då känns det som att det är en person mindre som får fortsätta i det här träsket att vänta, hoppas, längta och misströsta. Den som inte har varit i den här svängen kan inte förstå hur påfrestande det är.

Under the weather

Jag har varit förkyld sedan i måndags och känner mig fortfarande inte helt pigg. Orken har verkligen inte varit på topp. För mig är det så att när jag är sjuk känns det här med barnlöshet så mycket jobbigare. Det känns som att det aldrig kommer att bli vår tur. Lyckligtvis har det blivit en hel del barn adopterade den här veckan, så det har funnits ett litet ljus i tunneln.