Lilypie Waiting to Adopt tickers

Lilypie Waiting to Adopt tickers

tisdag 25 september 2012

Livet förändras

Nu var det ett tag sedan jag skrev och det är inte för att jag har grävt ner mig sen senaste försöket misslyckades. Det har bara varit fullt upp med livet helt enkelt. Jag har sökt jobb och faktiskt fått ett jobb! Idag har jag skrivit på uppsägningspapper för mitt nuvarande jobb och om några veckor är det dags att börja på nya arbetsplatsen! Det känns som jag har haft ett otroligt flyt när det gäller jobbsökandet och på nåt sätt känns det som att det väger upp lite de problem vi haft med IVF.

Nu blir det en paus i IVF:andet (vi har ju en fryst blastocyst kvar) och fokus på flytt och nya jobb. Vi kommer att ställa oss i kö för att göra medgivandeutredning i vår nya kommun, så det kanske blir att köra fullt ut med det och lägga IVF:andet bakom oss. Inget bestämt än, men en välförtjänt paus från alla hormoner i alla fall. Skönt!

måndag 10 september 2012

Livet går vidare

Jag gjorde ett nytt gravtest i morse och det var ju också negativt så klart. Det var ju inte oväntat, men det känns alltid bättre att ha testat med morgonurin så man vet säkert. Så nu är det dags att lämna det här försöket bakom oss och gå vidare. Jag och maken pratade om det igår och sa att vi kör på med flyttplaner och så vidare och låter bara insättningen av den frysta blastocysten bli en liten parentes. Vi får väl se om det fungerar när vi väl är där.

Nu ligger fokus på att komma igång med träningen igen, kolla upp om kö för medgivandeutredning i kommunen vi nog kommer att flytta till och förbereda så mycket som möjligt inför flytten. Det känns som att vi inte kommer att sitta sysslolösa direkt!

söndag 9 september 2012

Nope

Mensen började idag och negativt gravtest. Jag ska testa en gång till imorgon med morgonurin, men det är bara för att veta säkert så jag kan sluta med medicinerna. Jag har som inte ens orkat bli ledsen den här gången. Mest arg och besviken för att man ändå hoppas och tror lite längst inne i själen...

lördag 8 september 2012

Ruvardag 10

Jag har haft en lördag med fullt upp. Rensat lite inför flytten och sedan varit och fikat och ätit middag hos föräldrarna. Allt har känts bra idag fram tills nu på kvällen. Jag har haft lite flytningar och befarar att mensen är på väg... Ja, det vore ju verkligen typiskt, men det är ju som sagt bättre att jag får den imorgon när jag är ledig än till veckan. Så nu är det bara att vänta och se....

fredag 7 september 2012

Ruvardag 9

Äntligen helg! Känns som att det varit en rätt intensiv vecka och att jag varit uppe i varv hela tiden. Mycket som snurrar i huvudet med ruvande, husförsäljning, hitta ny bostad och jobb. Det kommer att lösa sig, men det är ju lite pirrigt tills allt faller på plats.

Nu är det alltså ruvardag 9 och jag hoppas att om skitmensen ändå har tänkt komma att det blir under helgen, så man får bearbeta det i lugn och ro. Det är inte så roligt att upptäcka mensen på en jobbtoalett och sedan gå tillbaka och jobba som om ingenting hänt. Ingen make som kramar och tröstar.... Nej, ska det bli så får det bli i helgen!

torsdag 6 september 2012

Ruvardag 8

Nu börjar det närma sig... de allra jobbigaste dagarna under ruvningen. Dagarna då varje toabesök blir en plåga och psykisk press i rädsla över att mensen ska komma.

Jag kan ju säga att om vi inte lyckas med IVF kommer jag i alla fall inte att sakna den psykiska påfrestning det innebär. Inte kommer en adoptionsprocess att vara lätt heller, men det är ju ett positivt besked som väntar på andra sidan. Inte som alla feta minus vid IVF.

onsdag 5 september 2012

Ruvardag 7

Varför känns det ibland som att hela världen är gravid? Jag var och åt middag med några vänner idag och på den lilla restaurangen vi var på såg jag minst tre gravidmagar. Åh, vad det skulle vara mysigt att få dra på sig en lagom tight tröja för att visa upp sin fina gravidmage istället för att dölja sin jag-ser-gravid-ut-av-alla-hormoner-mage under så lössittande tält som möjligt! Vissa dagar är helt enkelt tyngre än andra....

Inga känningar än. Jag tror det här är det försök då jag har haft minst känningar faktiskt.

tisdag 4 september 2012

Ruvardag 6

Idag har det varit en upp och ner dag. Det kändes jättebra när jag var på jobbet och jag hade hur mycket energi som helst. Stora planer på att söka jobb när jag kom hem. Men nej, så blev det inte. Luften hade alldeles gått ur mig när jag kom hem och jag var bara trött och på lite dåligt humör. Tur att det finns komediserier att se! Jag och maken har sett en hel drös med avsnitt av Modern Family som verkligen var helt rätt humor för en kväll som denna. Det känns lite bättre nu, men det blir nog en tidig kväll ikväll...

måndag 3 september 2012

Ruvardag 5

Det känns lite annorlunda under den här ruvningen. Nu har vi så mycket annat roligt på gång med planering inför flytt, söka nya jobb och rensa bort sånt som inte ska med till nya boendet. Det har gjort att det inte känns lika pressat och att inte allt fokus ligger på ruvandet. Nu är det förstås bara första veckan, så den jobbigaste tiden under ruvningen har inte börjat än.

De fyra ägg som "blev över" från i måndags skulle de fortsätta odla till blastocyster. Vi fick veta att de skulle skicka ett brev om resultatet, men att det antagligen skulle komma först i slutet av den här veckan. Idag kände jag att jag verkligen ville veta hur det gått, så på vinst och förlust ringde jag kliniken på eftermiddagen. Det visade sig att en av de fyra hade klarat sig och blivit infryst. Så nu har vi en blastocyst för första gången!

söndag 2 september 2012

Ruvardag 4

Inget spännande att berätta idag. Det känns bättre i magen, men inga andra känningar. Det har varit en lugn och skön hemmasöndag och imorgon är det jobb som gäller igen.

Jo, det jag har märkt är att jag har lätt för att det tåras i ögonen. Inte så att jag direkt gråter utan mer som att jag blir rörd eller ledsen för minsta lilla. Jag tror att jag hade så förra ruvningen också.

lördag 1 september 2012

Ruvardag 3

Idag har det varit fullt ös. Nästan lite för mycket kan jag känna så här i efterhand. Städa, fixa, handla, baka, laga mat och besök till middag. Det har känts av lite i magen. Ungefär som håll. Jag hade nog mått bättre av att ta lite pauser och sitta i soffan emellanåt. Jag har fått lite dåligt samvete när jag har lyft och burit saker. Jag vet inte hur noga man ska vara med sånt, men ibland känns det ju som att jag blir orolig över minsta lilla som jag tror jag gör fel. Men tänk samtidigt på alla kvinnor som blivit gravida utan att de vetat om det och levt på precis som vanligt första tiden. Måste försöka tänka mer så!

fredag 31 augusti 2012

Ruvardag 2

Det har varit en bättre dag idag. Jag har inte haft lika ont i magen och kunnat vara uppe och röra på mig mer. Inte bara helt fastvuxen i soffan. Jag har faktiskt börjat röja lite inför flytten! Det är ju tre månader kvar, men att gå igenom ett helt hus tar tid...

Nu är det i alla fall fredag och dags för fredagsmys!

torsdag 30 augusti 2012

Ruvardag 1

Ruvardag ett firar vi med att ha stått i adoptionskö i 2/3 år. Det känns som att det har gått rätt fort faktiskt!

Fortfarande ont i magen, men plocket var ju i måndags, så det är ju inte så konstigt. Jag är fortfarande hemma från jobbet och tänker vara det imorgon också så jag får ta det lugnt. Tur att jag har katter som är väldigt bra sällskap i soffan!

onsdag 29 augusti 2012

Nu är det gjort!

Det var en lite nervös förmiddag, eftersom läkaren skulle ringa någon gång efter kl 10 så vi skulle få veta hur det gått med befruktningen. Han ringde strax innan 12. Vi fick veta att de hade fått ut 15 ägg. Vi hade fått veta att det var 10 ägg, så det var ju roligt att höra att det var fler! 8 stycken hade varit mogna och befruktats och 6 stycken hade delat sig som de skulle. Verkligen superroligt att det gick så bra den här gången också efter alla tidigare besvikelser.

Han hade tillsammans med embryologen bestämt att det var bäst att sätta in två ägg idag och fortsätta odla de resterande fyra till blastocyster. Det kändes som en bra lösning.

Så nu sitter jag här som äggmamma till två små ägg! =)

Steg 1 avklarat!

Igår sålde vi huset! Vi skrev papper med köparna och flyttar sista november. Nytt boende har vi inte och inga nya jobb heller. Lite nervöst, men ändå skönt att ha ett datum att jobba mot! =)

måndag 27 augusti 2012

Plockad och klar!

Nu är äntligen plocket över! Det gick bra, även fast det gjorde lite ondare än förra gången. Tio små ägg blev det. För oss är det svårt ändå att veta om det är bra eller dåligt. Några ägg brukar få dubbla kärnor vid befruktningen och kan inte användas. De säger på kliniken att de inte vet varför. Läkaren har lovat att han ska ringa på onsdag förmiddag, så vi vet inför eftermiddagen hur det ser ut med antalet ägg. Det är inte bestämt än om det blir två-dagars eller om de ska fortsätta odla till blastocyster. Vi har inte tidigare provat med blastocyster, så det skulle vara spännande att prova det.

Dags att fortsätta vila i soffan!

söndag 26 augusti 2012

Imorgon är det dags!

Jag fick veta sent på fredag att det blir äggplock imorgon! Det kändes bra att veta att mina värden såg bra ut och att jag skulle ta den sista hormonsprutan på fredag och ägglossningssprutan på lördag. Vi var ute på en pub på fredag när det var dags för sprutan, men det gick bra det också! Fast lite knarkare kändes det att stå inne på toaletten och blanda i ordning en spruta. =)

Nu är jag äntligen hemma efter en jättetrevlig helg i Stockholm och bara myser i soffan. Hoppas att det inte gör alltför ont när ägglossningen drar igång, så jag får sova lite i natt...

torsdag 23 augusti 2012

En liten sten från hjärtat

Det gick bra på ultraljudet idag! Jag hade jättemånga blåsor och rätt stora också. Läkaren ville att jag skulle ta ett blodprov också för att se mitt hormonvärde, så jag inte tar för hög dos de sista dagarna med hormonsprutor. Han sa att de skulle ringa på eftermiddagen, men att det mest troligt blir äggplock på måndag. Yey!

När sköterskan ringde på eftermiddagen sa hon att läkaren ville att jag skulle ta ett blodprov imorgon också. Jag var inte riktigt beredd på det och jag åker till Stockholm imorgon, så jag blev lite stressad för att hinna till provtagningen innan. Sen sa hon att jag skulle göra ett nytt ultraljud... ?! Jag sa att läkaren inte sagt nåt om det, utan bara om dagens blodprov och beräknat plock på måndag. Hon dubbelkollade med läkaren och det visade sig att han hade skrivit fel. Puh! Hur skulle jag ha hunnit med ett till ultraljud? Så imorgon blir det ett till blodprov på morgonen och på eftermiddagen ringer de så jag får veta när jag ska ta ägglossningssprutan och vilken dag plocket blir.

Men nu när den stenen har lyfts från hjärtat ser jag fram emot en rolig helg i Stockholm med roliga tjejer!

onsdag 22 augusti 2012

Pirrigt inför imorgon

Imorgon ska vi till kliniken på ultraljud för att se hur äggblåsorna ser ut. Det känns spännande, men samtidigt är jag lite orolig att de inte har växt till sig som de ska eller att jag fått en cysta. Det har hänt två gånger tidigare och vi har då varit tvungna att avbryta. Den här gången har jag varit spänd i magen sedan kanske fjärde dagen med sprutorna. Jag har inte direkt ont, men är uppsvälld och kan inte äta så mycket åt gången. Förhoppningsvis är det ett tecken på att äggblåsorna frodas!

Den som väntar tills imorgon får se!

måndag 20 augusti 2012

Frågan man inte vill ha

När man är över 30 och har hållit på att försöka få barn i flera år som vi har är en av de känsligaste frågorna man kan få "och när har ni tänkt skaffa barn". Vi är ju inte helt öppna med vår process. Det är bara närmaste vännerna och familjen som vet om att vi försöker. Men det finns faktiskt en fråga som är värre och den fick jag idag.

På lunchen idag satt vi några stycken och pratade och jag berättade om att vi ska flytta till Stockholm och att allt är väldigt öppet just nu med att sälja huset, hitta jobb och boende. Vi småpratade lite och en av tjejerna som jag inte känner så mycket frågade: - När är det beräknat då?
Jag förstod inte riktigt vad hon menade och frågade om hon menade flytten.
- Ja, men jag trodde att du var gravid.
Man blir ju lite paff när det antagandet kommer, men jag skojade till det och sa att jag har ju haft en riktigt bra semester och att vikten berodde på det. Hon ville tydligen inte riktigt förstå vad jag sa eller så blev hon så nervös när jag berättade att det inte var så, så hon sa: -Jaha, jag tycker att det har varit så rätt länge.

Som tur var började vi prata om annat, men det kändes ju lite pinsamt. Själv är jag rätt tålig och jag vet att jag har lätt att få en riktigt rund mage när jag går upp i vikt och hormonsprutorna gör ju inte det hela bättre. Så egentligen är det ju mest pinsamt för den som frågar.

Det som kanske inte är så roligt är att det inte är första gången det händer... Och vad svarar jag den dagen vi är klara med IVF och gått vidare med adoption: -Tackar som frågar, men jag kan inte bli gravid.

Ja, det är som sagt tur att jag är hårdhudad och inte tar åt mig så lätt, men jag tycker att det egentligen är konstigt hur lätt folk slänger ur sig frågan om att skaffa barn och eventuell graviditet. Det är ju en jättestor fråga! Man kanske försöker och inte lyckas, eller är inte överens om det är läge att börja försöka eller inte. Mycket personligt är det ju.

Men nästa gång någon frågar om jag är gravid så ska jag svara:
-Näe, jag är faktiskt bara lite fet!

torsdag 16 augusti 2012

Sommarens stora beslut

Det hände en stor grej i början av sommaren. Jag och maken bestämde att vi ska flytta till Stockholm. Vi har funderat på att flytta länge, men eftersom våra IVF:er och avbrutna försök dragit ut på tiden har det inte varit aktuellt. Nu har vi fattat beslutet att när denna IVF är klar, så drar vi! Skulle det mot förmodan bli en graviditet så får vi naturligtvis skjuta på planen lite, men flytt blir det. Det känns faktiskt jättespännande och roligt, men nervöst också förstås. Nytt boende, nya jobb och ny stad. Det är kanske inte så vanligt att man flyttar ifrån sin släkt när man är på väg att skaffa barn, men vi kände att nu är det dags att göra nåt som vi vill! Efter fem år som bara kretsat kring barn som inte vill bli till. Näe, nu är det faktiskt vår tur att uppfylla våra andra drömmar också!

tisdag 14 augusti 2012

Imorgon sticks det!

Idag var jag och tog blodprov för att se om jag var nedreglerad och var också på ultraljud för att se att allt såg bra ut. Ultraljudet gick bra, men läkaren ville ändå vänta på blodprovet innan vi bestämde något. På eftermiddagen ringde en sköterska och sa att jag får börja med hormonsprutorna imorgon. Jihoo, äntligen är vi igång igen! 20 augusti ska jag ta blodprov igen för att se om hormondosen behöver ändras. Sedan är det dags för ultraljud igen den 23 augusti. Går allt som det ska blir det äggplock under vecka 35.

IVF nr 4, here we come! =)

måndag 13 augusti 2012

Lite pirrigt

Imorgon är det dags för blodprov och ultraljud för att se om jag är nedreglerad så det går att börja med hormonsprutorna. Det känns lite pirrigt. Det skulle kännas jobbigt att behöva fortsätta med sprayen en vecka till eftersom jag får såna humörssvängningar. Samtidigt känns det spännande och lite overkligt att det snart är dags för nästa försök!

fredag 10 augusti 2012

Andras barn och graviditeter

En av de saker jag tycker är svårast med att ha varit barnlös så länge är att det går så mycket upp och ner när det gäller att umgås med barn och se och höra om andras graviditeter. Det har funnits perioder då det har varit jättejobbigt att umgås med mina syskonbarn medan jag nu inte skulle kunna få nog av dem. Andras graviditeter har nog alltid känts lika jobbiga, men på olika sätt. Tidigare har det nog mer handlat om "när ska jag få uppleva det där", nu är det mer "det är inte säkert att jag någonsin kommer att få uppleva det där". Två helt olika typer av sorger.

För en vecka sedan var vi hemma hos en kompis och hennes man. Det var säkert ett halvår sedan vi träffades sist. På nåt sätt anade jag direkt att hon var gravid. Jag tycker att det syntes på brösten, hon hade också en ganska rak tröja och det såg ut som att kjolen under hade en hög midja. Och det kom ju fram senare på kvällen också att hon var gravid. Jag blev naturligtvis jätteglad för deras skull, samtidigt som jag bara ville gråta. Både för att det känns så orättvist att inte jag lyckas bli gravid, men också för att jag känner mig så ensam och utanför. Jag vill också kunna prata om graviditetssymptom, berätta för folk att vi ska ha barn och se magen växa!

På vägen hem pratade jag och maken om det och kom fram till att för mig kändes det värst med tjejer som är gravida och för honom är det värst att umgås med barn för att längtan är så stor.

En helt annan känsla fick jag idag när jag fick veta att ett par som vi gick föräldrautbildningen med ska ha barn. Då var det bara total glädje! Ren lycka att känna att några som vi vet har kämpat och längtat på samma sätt som vi har lyckats!

Tänk att det kan vara så olika vad man känner!

torsdag 9 augusti 2012

Här kommer alla känslorna på en och samma gång

Nu har jag snart sprayat i två veckor! Det är märkligt att sprayveckorna och sprutdagarna kan gå rätt fort, men väntan efter insättning alltid går såååå långsamt.... Sprayen som jag har nu känns som att den är lite starkare än den jag haft tidigare. I början kändes det som att jag skulle nysa hela tiden. Jag har lite problem med sömnen också, men jag vet inte om det beror på sprayen eller att det är mycket annat just nu. Humöret däremot är det inget snack om att det måste vara sprayen. Annars blir jag riktigt orolig... Jag kan bli så arg så jag kokar för minsta lilla grej och det går inte riktigt över heller. Jag blev sur på maken för en skitgrej, men det kändes som världen skulle gå under. Till slut var jag tvungen att åka och träna för att få ut all energi. Jättejobbigt att vara värsta bitchen! Och sen har jag också jättelätt för att bli ledsen. Sen kan jag stunden efter vara sprudlande glad.

På tisdag ska jag ta blodprov för att se om jag är nedreglerad och vi ska på ultraljud också. Hoppas verkligen att allt ser bra ut, så vi får köra igång!

måndag 30 juli 2012

Back in business!

Idag har jag börjat med nedregleringssprayen inför sista IVF:en. Jag tar en spray som jag inte haft tidigare. Synarela heter den och man behöver bara spraya två gånger per dag. Det känns som rena lyxen med tanke på att jag sprayade fyra gånger om dagen sist. Det känns konstigt att vi redan håller på att förbereda inför det här försöket, men samtidigt känns det skönt att snart ha gjort klart dem. Går det inte vägen så kan vi gå vidare med adoption och känna att vi inte står och stampar. Det är ju så det har känts de senaste fem åren...

torsdag 26 juli 2012

Med en brun papperspåse i handen

Sommar och semester. Kände verkligen att jag behövde ett avbrott från bloggen för att få lägga tankarna på något annat än IVF och barn. Det har varit så skönt att bara få leva och vara under semestern. Nu är jag tillbaka i vardagen igen och allt börjar rulla på igen. Idag var jag på Apoteket och hämtade ut medicinerna inför nästa försök. Det känns helt sjukt när man får ut så mycket mediciner att de inte ryms i deras stora plastpåse utan de tar fram en brun papperspåse för att rymma allt... Det känns skönt att det är sista försöket vi gör, så att det går att gå vidare till nästa steg sen. På måndag börjar jag med sprayen för nedreglering!

tisdag 19 juni 2012

Alla bebisar

Loggade in på Facebook och det kändes som att alla lagt upp gulliga bilder på sig själva hållandes sina små bebisar idag. Känner inte att jag orkar med det riktigt just nu. Loggade snabbt ut igen och försöker fokusera på annat!

söndag 17 juni 2012

Så var det med det!

Nope, inte den här gången heller! Har känt att jag behövde lite tid på mig att smälta minuset efter att jag testade i onsdags. Jag hade inte tänkt tjuvtesta, men jag kunde inte hålla mig. Och där var det igen, det elaka minustecknet... Naturligtvis bröt jag ihop fullständigt. På nåt sätt kändes det här som den avgörande gången även fast vi har ett försök kvar. Det känns som att jag nu fått all tänkbar medicin för att få det att lyckas och det gick ändå inte.

Imorgon är det officiell testdag och jag kommer att testa för att kunna ringa kliniken och lägga upp en plan för sista försöket. Just nu känns det som att jag bara vill få sista försöket bortstökat så man får komma tillbaka till ett normalt liv igen. Det var många år sen sist.

tisdag 12 juni 2012

Ruvardag 15

Ännu en dag närmare testdatum. Lite illamående på förmiddagen och halsbränna på eftermiddagen, men annars har jag mått bra. Ordentligt uppsvälld i magen, men jag har inte direkt ont. Idag var jag lite sugen på att tjuvtesta faktiskt. Men sen tänkte jag på att om det blir negativt skulle jag inte vilja gå till jobbet imorgon. Blir att vänta till helgen istället med att testa. Jag lyxade lite idag (med push från maken) och köpte en ny mobil! Första gången någonsin som jag har en mobil som inte är omodern! Kan vara bra att trösta sig med en ny leksak om det inte blir barn den här gången.

måndag 11 juni 2012

Ruvardag 14

Första dagen på den här långa veckan är snart över. Bara sex dagar kvar då! Jag är nu inne på ruvardag 14 och kan ju göra ett test nu om jag vill. Jag har funderat en del på hur jag ska göra. De tidigare gångerna har det blivit ganska naturligt att testa kring den här tiden eftersom mensen kommit då. Och mensvärk utan att få äta riktiga värktabletter är inte att tänka på i mitt fall. Den här gången har ju mensen hållit sig borta än så länge (peppar, peppar). Jag har ändå bestämt att jag inte ska tjuvtesta nu. Jag skulle bli så himla besviken och ändå vara tvungen att ta klart alla tabletter och vaggisar enligt min klinik. Däremot kommer jag att testa i helgen (har riktig testdag på måndag sen) för att få smälta resultatet i lugn och ro. Jag hoppas ju naturligtvis allt vad jag kan på ett plus, men är ju van att bli besviken. Det är bara att fortsätta hålla tummarna några dagar till!

söndag 10 juni 2012

Ruvardag 13

Det känns som att jag har lugnat ner mig lite. Jag är fortfarande spänd och nervös när jag är på toa, men inte så att jag skakar som det var för ett par dagar sedan. Jag tror att det var för att jag läste att det är ganska vanligt att Femanest gör att mensen kommer först när man sluta med tabletterna. Det känns ju bra att inte vara riktigt lika nervös för mensen, men samtidigt kommer det att vara dubbelt jobbigt att testa på testdagen och om det då inte är ett plus... Tre veckor av förhoppningar som krossas. Nu är det bara drygt en vecka till testdag! En vecka som verkligen kommer att snigla sig fram...

lördag 9 juni 2012

Ruvardag 12

Ingen mens än! När jag gjorde senaste insättningen så var det dag 11 som jag fick mens. Nu har jag googlat en hel del och läst att många får inte mens förrän de slutat med Femanest-tabletterna när de gör FET. Kanske jag som lurar mig själv att det betyder nåt att jag inte fått mens. Men så länge jag inte har fått mens och inte testat negativt så känns det som att det finns lite hopp!

fredag 8 juni 2012

Ruvardag 11

Dagens motto: Varje toabesök utan mens är en liten seger!

torsdag 7 juni 2012

Ruvardag 10

Oj, oj vad jobbigt det är nu! Jag är jättenervös och orolig att mensen ska vara på gång snart.... Den kan ju komma vilken dag som helst om det här försöket inte fungerar. Jag är så rädd och orolig och vet att jag kommer att bryta ihop totalt om det inte blir nåt den här gången heller... Det känns bra att det snart är helg, så man får vara hemma i alla fall och sörja om det inte skulle gå bra.

onsdag 6 juni 2012

Ruvardag 9

En betydligt bättre dag idag. Det onda i magen och ryggen gick över under natten och på morgonen kände jag bara av det vanliga med sug i magen och lätt illamående. Det känns bra att det inte har fortsatt med magont på samma sätt för då skulle jag bli orolig att mensen var på gång. Jag har haft ont till och från idag, men inte lika ihållande som igår. Jag räknade lite när jag fick mens efter förra insättningen. Skulle jag få mens samma dag denna gång, så blir det på lördag. Så ett par dagar kanske jag kan försöka ta det med ro. Skönt med en ledig dag i allt väntande i alla fall!

tisdag 5 juni 2012

Ruvardag 8- Skräckslagen

Det har varit en riktigt, riktigt jobbig dag idag. Jag har haft ordentligt ont i magen och ryggen hela dagen. Verklig mensvärk. Jag har varit helt övertygad om att mensen ska dyka upp. Jag har varit alldeles skakis varenda gång jag varit på toa eftersom jag fasat för att mensen ska ha kommit. Samtidigt känns det som att dag 8 är lite väl tidigt för att mensen ska komma. Men vem vet!?

Inget än så länge, men det kommer att bli svårt att slappna av och sova i natt...

måndag 4 juni 2012

Ruvardag 7

Inget nytt idag heller. Sug i magen och lite illamående. Börjar känna mig som en tjatis. En vecka har alltså gått nu och det känns som att tiden sniglar sig fram. Och för varje dag blir jag mer och mer nervös. Tänk om mensen kommer snart? Hur ska jag klara ett sånt bakslag?

söndag 3 juni 2012

Ruvardag 6

Inga nyheter idag. Samma känsla med illamående och som ett sug i magen. Det håller i sig mest hela dagarna också. Det är först vid sjutiden på kvällen eller så som det kan kännas lite bättre. Bara att hoppas att det är ett bra tecken!

Det jag är lite förvånad över den här gången är att jag inte har ömmande bröst. Inte det minsta faktiskt. De är lite större än vanligt, men annars inga känningar. Alla andra gånger har jag känt av brösten rejält. Nu hoppas jag också att det inte blir några känningar till veckan för det brukar vara ett tecken på att mensen är på väg...

Det jag verkligen önskar just nu (förutom att plussa förstås!) är att få lägga upp en Babystrology på bloggen! Tänk vad underbart att få räkna ner till vår egen lilla bebis skulle komma till världen!

lördag 2 juni 2012

Ruvardag 5

Idag har jag inte haft ont i magen alls. Det jag har känt av är lite illamående och en lite sugande känsla i magen. Lite som att man är nervös eller hungrig. Så har det känts i princip hela dagen.
Det jag också har märkt av idag är att jag har lätt för att börja gråta. Jag har gråtit två gånger idag. Först till en video med ett par som hämtar sitt efterlängtade barn i Kina och andra gången åt Sofias änglar där de gjorde återbesök i en familj där ena dottern hade leukemi och hon hade dött sedan de var där förra gången. Visst vill jag gärna tro att det skulle kunna bero på graviditetshormoner, men samtidigt kan det lika gärna vara att jag är i ett pressat och nervöst läge just nu när jag ruvar. Tiden går ju så himla sakta!

Idag har det bara varit regnigt och tråkigt och jag har inte orkat göra så mycket utan mest suttit i soffan. Det är ganska skönt att ha såna dagar ibland också!

tisdag 29 maj 2012

Ruvardag 1

Så nu har jag alltså påbörjat mitt ruvande! Naturligtvis är det inte så mycket att prata om än. Det enda jag känner av är lite uppsvälldhet av progesteronet. Men det känns lite overkligt att ruva igen. Förhoppningsvis är det nåt positivt som gör att det är lättare att slappna av den här gången och inte vänta, längta, misströsta och fundera lika mycket. Jag har testdag 18 juni och det är ju hur länge kvar som helst! Måste nog lägga upp en plan för att få tiden att gå...

måndag 28 maj 2012

Pirrig dag

Det har varit en riktigt jobbig förmiddag idag. Vi hade fått veta att embryologen skulle ringa efter kl 10 idag om de behövde tina upp de två sista äggen och vi hade tid hos läkaren 14:30. Hela förmiddagen ända fram till kl 13 har jag varit jättenervös, pirrig i magen och lite illamående. Allt inför skräcken att de skulle ringa och säga att det inte gått bra med första upptiningen. Eller att de tinat alla och inget ägg klarat sig. De ringde inte som tur var. På kliniken var det värsta rusningen och vi fick vänta nästan en timme för att komma in. De hade varit tvungna att tina alla fyra ägg och bara ett hade klarat sig, men det såg jättefint ut. Vilken lättnad att ett klarade sig i alla fall! Vi hade ju hoppats på två, men så länge vi kunnat sätta in ett ägg så är jag nöjd. Nu är det bara att ruva och ruva!

söndag 27 maj 2012

Nu är det nervöst...

Imorgon är det alltså dags... Förhoppningsvis.... Det börjar bli pirrigt nu. Tänk om det inte går bra med upptiningen? Vi har ju haft många motgångar under vårt IVF:ande och på nåt sätt skulle jag inte bli förvånad om det skiter sig den här gången också. Embryologen kommer att ringa på förmiddagen om första upptiningen inte går bra. Jag ska försöka hålla mig sysselsatt hela förmiddagen för att inte behöva fundera så mycket. Hoppas att det hjälper! Nu är det dags att hoppa i säng och förhoppningsvis kunna sova hyfsat.

lördag 26 maj 2012

Prepp påbörjad

Som prepp inför FET har jag börjat med progesteronet och ökat dosen på Prednisolon. Det känns helt fantastiskt och lite konstigt att det är dags för insättning om två dagar. Jag har tagit ledigt hela måndag, även fast insättningen är först på eftermiddagen. Jag känner att jag inte vill vara på jobbet när de ringer om hur det har gått med upptiningen av äggen. Skulle det inte gå bra, så vill jag vara hemma när jag får veta. Vi har fyra ägg och de är infrysta två och två. De kommer att börja tina två. Om bara ett av dessa klarar upptiningen kommer de att ringa oss så vi får bestämma om vi vill tina de andra två eller bara sätta in ett ägg istället. I morse pratade vi om hur vi skulle göra. Om man sätter in två ägg, så ökas ju chanserna för den insättningen. Men sätter man in ett nu och ett vid ett senare tillfälle blir ju den totala chansen större. Vi bestämde oss ändå för att det är bättre att de tinar alla och kan sätta in två. Det känns som att vi inte vill dra ut på hela processen genom att göra en till insättning sen. Det skulle också vara så himla jobbigt om man då bara har två ägg och ingen skulle klara upptiningen. Vilket antiklimax efter förberedelser och väntan. Nej, två på en gång kör vi på!

torsdag 24 maj 2012

Är du kissnödig?

En sak har jag lärt mig under den tid vi hållit på med IVF. Jag är alltid kissnödig. Och när det gäller IVF är det inget som man kommer undan med. Med ultraljudsstaven känns det som det första läkaren ser. Och gärna kommenterar också: - Oj är du lite kissnödig?
Ändå är jag på toa som en tok innan vi ska på ett läkarbesök. Men det verkar inte hjälpa. Jag är visst alltid kissnödig. =)

onsdag 23 maj 2012

Ultraljud avklarat!

Det gick bra på ultraljudet idag! Slemhinnan var tillräckligt tjock och det är nu planerat för FET på måndag till veckan. Nu är det bara att hålla tummarna allt vad som går att det går bra med upptiningen. Vi har fyra infrysta ägg. De är infrysta två och två (vet faktiskt inte varför), så om de tinar de två första och bara en klarar sig måste de tina två till om vi ska sätta in två ägg. Vi har inte bestämt än hur vi ska göra, men det är ju några dagar kvar att fundera... Men idag har i alla fall varit en bra dag!

tisdag 22 maj 2012

Snart...

När jag vaknar imorgon ska jag bara göra mig i ordning för att äntligen få åka och göra ultraljud! Nu är det bara att hålla tummarna att allt ser bra ut så vi kan få datum för FET. =)

måndag 21 maj 2012

Känns lite som att fuska

Det här är första gången som jag förbereder mig inför insättning av ett fryst embryo. Innan har jag bara gjort ägguttag och insättning av färska embryon. Den här gången känns det som att jag har fuskat mig fram. Bara ca två veckor med tabletter innan eventuell insättning. Inte flera veckor med spray och en massa hormonsprutor. För att inte tala om vad konstigt det blir att inte göra ett äggplock. Och att slippa två-dagarsångesten innan man vet hur många ägg som blivit befruktade. Fusk på ett bra sätt känns det som!

söndag 20 maj 2012

Fördelen med deadline

Varje vår är det alltid en hel del att göra i trädgården. Mycket som ska fixas efter vintern och innan sommaren börjar. I år har målet varit att hinna allt innan det kan bli dags för FET om drygt en vecka. Det har varit bra för motivationen att ha en positiv deadline och vi blev faktiskt klara med nästan allt igår. Så idag har det blivit en dag med bara slappande och softande. Himla skönt! Och imorgon är det måndag och nedräkning till ultraljudet på onsdag.

fredag 18 maj 2012

Baksidan med en klämdag

Det har känts jättekonstigt idag. Jag har varit på jobbet och jobbat som vanligt, men Adoptionscentrum har varit stängt idag, så inga uppdaterade adoptionssiffror finns. Visst är det bra med klämdagar, men inget händer i adoptionsvärlden då. Det är bara att hoppas på att det kommer jättemånga barn nästa vecka istället!

tisdag 15 maj 2012

Väntan och väntan

Jag har just nu nedräkning till ultraljudet nästa onsdag. Bara en vecka kvar nu! Det är den här perioden som är jobbigast. När man börjat med hormoner, för att inte tala om hur jobbigt det är efter en insättning att vänta på att dagarna ska snigla sig fram innan man ska göra gravtest. Visst är det spännande med ett nytt försök, men det är väldigt psykiskt påfrestande med all väntan.

måndag 14 maj 2012

Ultraljud inbokat!

Idag har jag pratat med IVF-kliniken och fått tid för ultraljud. Onsdag 23 maj ska jag på ultraljud för att se om slemhinnan är redo för insättning. Ser allt bra ut kan det bli insättning 28 maj! Om nu äggen tinar som de ska.... Lite pirrigt är det! Jag fick också veta att jag borde ha börjat ta Prednisolontabletterna. Det hade jag missat, men sköterskan sa att det var inga problem att börja med dem idag. Det ska bli spännande att se om de kan påverka det här försöket. Hoppas, hoppas...

söndag 13 maj 2012

Snart ledig igen

Jag har haft en helg med fullt upp i trädgården. Skönt att börja fixa inför sommaren, men lite för lite tid i soffan för att jag ska känna mig utvilad. Tur att man är ledig på torsdag igen! Det känns skönt med lite extra ledighet. Jag vill ju att tiden ska gå fort nu så det snart blir dags för ultraljud!

lördag 12 maj 2012

Första tablettdagen

Idag har jag äntligen börjat ta hormontabletterna inför FET. Jag ska ta en tablett på morgonen och två på kvällen. På måndag ska jag ringa kliniken och få tid för ultraljud. Går allt som det ska så blir det insättning av frysis(ar) om 2,5 - 3 veckor. Pirret i magen börjar komma igång igen! =)

torsdag 10 maj 2012

Att snusa på en bebis

Idag har jag varit och hälsat på en kompis som fick barn för drygt en månad sedan. Igår kändes det lite si så där. Det är ju lite speciellt att träffa bebisar när man själv kämpar och kämpar utan resultat. Men strax innan så kände jag bara att det kändes himla kul. Och vilken liten sötis! Det finns väl inget bättre än att snusa på en liten bebbe! Hon satt i mitt knä rätt länge och det var verkligen bitterljuvt. Det kändes så naturligt och jag längtar så himla mycket efter ett eget barn. Hoppas verkligen att det är vår tur nästa gång!

onsdag 9 maj 2012

Vad händer med de andra barnen?

Om man tänker efter är det ju egentligen väldigt få länder som de svenska adoptionsorganisationerna har avtal med och adopterar ifrån. Vad händer med alla andra föräldralösa barn som finns i länder som inte har internationell adoptionsverksamhet? Det gör ont i hjärtat att tänka på det stora antalet barn som aldrig får möjligheten att komma till ett tryggt och kärleksfullt hem...

måndag 7 maj 2012

Medan man väntar

Jag har haft en tuff vecka senaste veckan. Visst kan det till viss del bero på att jag varit förkyld, men jag är just nu i ett läge där det känns som att det inte går framåt och att allt kring det här med barn är hopplöst. Därför föreslog jag till maken att vi ska ta och skriva en lista (surprise att jag älskar listor!) över saker som vi vill "hinna" göra före vi får barn. Sånt som kanske inte blir av eller inte är lika lätt med barn. För mig skulle det kännas som ett bra sätt att vända tiden för väntan och längtan till nåt positivt och att man får ut nåt av tiden som går. Vi får se om det är en idé som vi gör något av och om det kan kännas som en positiv vändning.

lördag 5 maj 2012

Att glädjas åt andra

Ända sedan vi började med IVF har jag haft ett stort behov av att läsa mycket om andras funderingar och erfarenheter i olika steg i processen. Många forum och bloggar har det blivit under den här tiden. När det gäller människor "i verkliga livet" som blir gravida tycker jag för det mesta att det är riktigt, riktigt jobbigt. Om jag däremot läser på en IVF-blogg att det är någon som har lyckats bli gravid blir jag jätteglad! Då känns det som att det är en person mindre som får fortsätta i det här träsket att vänta, hoppas, längta och misströsta. Den som inte har varit i den här svängen kan inte förstå hur påfrestande det är.

fredag 4 maj 2012

Under the weather

Jag har varit förkyld sedan i måndags och känner mig fortfarande inte helt pigg. Orken har verkligen inte varit på topp. För mig är det så att när jag är sjuk känns det här med barnlöshet så mycket jobbigare. Det känns som att det aldrig kommer att bli vår tur. Lyckligtvis har det blivit en hel del barn adopterade den här veckan, så det har funnits ett litet ljus i tunneln.

torsdag 26 april 2012

Hur många barn får man adoptera?

Varje dag kollar jag på Adoptionscentrums hemsida för att se om fler barn har blivit adopterade och om det kommer nyheter från de olika länderna. Det jag också tittar på som kanske är ännu mer spännande är den sida de har för barn som söker föräldrar. Det är barn som har särskilda behov eller av olika anledningar behöver det lilla extra av sina blivande föräldrar. När jag tittar på sidan så vill jag bara adoptera alla barnen! Min man sa igår att det kanske är tur att vi inte har något medgivande än för då vet man aldrig var det skulle sluta. Det blir ju spännande att se hur det ska gå när vi väl har vårt medgivande. =)

måndag 23 april 2012

Kanske inte så länge kvar

På vägen från jobbet idag så försökte jag räkna ut ungefär hur länge det är kvar tills vi förhoppningsvis kan sätta in frysta ägg. Det var mest för att veta hur många veckor jag skulle hinna träna innan som jag började räkna. Jag kom fram till att det antagligen bara är lite drygt 4 veckor kvar. Vad snabbt det går ändå!

söndag 22 april 2012

Det här året händer det

Under 2011 och början av 2012 hade vi nog vår jobbigaste period i IVF-svängen. I augusti gjorde vi ett äggplock och fick två ägg som kunde sättas tillbaka. Inget plus på stickan tyvärr. Efter det hade vi två svängar i rad där äggblåsorna inte utvecklades jämnt utan vardera gången fick jag en stor cysta som gjorde att de andra blåsorna inte kunde växa som de skulle. Vi fick avbryta innan äggplock båda gångerna. I början av 2012 gjorde vi nästa försök och den här gången gick det bra och blev äggplock, men äggen befruktades inte som de skulle och det blev ingen insättning. Väldigt många månader av försök som inte ledde till nåt.

Förra försöket vi gjorde gick riktigt bra och vi fick till och med frysisar för första gången. Nu känns det i alla fall som att vi får försöka även om vi inte lyckats. Nästa steg är att göra insättning av frysta ägg (om de klarar upptiningen). Sedan har vi ett IVF-försök kvar. Vi har sagt att innan det här året är slut så ska vi vara klara med IVF. Antingen genom att det blir barn eller att vi gjort våra försök. På nåt sätt känns det bra att se ett slut på IVF-processen som har tagit betydligt längre tid än vi först trodde. Blir det inga barn på det sättet kan vi helt ställa in oss på adoption.

torsdag 19 april 2012

Igår fick vi veta

Igår hade jag telefontid med läkaren och vi lade upp en ny plan för vårt första FET-transfer. Jag fick börja med p-piller igår för att få igång mensen. Sen när den kommer ska jag börja med hormoner inför insättning av frysta ägg. Den här gången ska jag också få kortison-piller. Ja, förutom Trombyl och blodförtunnande sprutor som jag hade förra gången. Känns som en hel piller- och sprutfabrik. Men vad gör man inte för att maxa sina chanser? Känns kul att det knappt blir nån väntetid mellan det här och förra försöket.

Hade faktiskt tänkt skippa träningen idag, men maken tvingade iväg mig och det är jag glad för. Inte börja slappa redan första veckan!

tisdag 17 april 2012

Börja om från början, börja om på nytt

Idag hade jag officiell testdag efter IVF-försöket. Jag testade ju redan för en vecka sedan, men testade igen idag eftersom de vill att man gör det. Inte gravid. Men det visste jag ju redan. Jag ringde till kliniken för att få veta om vi hinner göra insättning av frysta ägg innan sommaren. Sköterskan sa att det ska vi hinna med och läkaren hade en telefontid redan imorgon. Det känns spännande att redan imorgon få börja lägga upp en plan för ett nytt försök. Det känns också bra att jag kommit igång med träningen och varit på tre pass sedan jag började. Nu är det bara att fortsätta hålla i det!

söndag 15 april 2012

Dubbla chansen

Vi har nu stått i kö i drygt tre månader genom Adoptionscentrum. Det kändes helt rätt för oss med tanke på länderna de har. Inför adoption så vet man att det inte går att korta ner tiden, utan det är bara vänta och vänta som gäller. Det vi har funderat på nu på slutet är om det går att korta ner tiden inför en eventuell andra adoption. Man blir ju inte yngre direkt. Därför har vi nu också ställt oss i kö till BFA. Och vem vet, det kanske blir så att vårt första barn blir genom BFA?

lördag 14 april 2012

Det nya livet

Idag har jag tränat för första gången på närmare 3 månader! Jag köpte nya träningskläder i veckan för att få lite motivation och i förmiddags var jag på ett Indoor walking-pass. Rätt tuff början efter ett så långt uppehåll. När jag kände mig trött så tänkte jag bara på min dumma kropp som inte vill samarbeta och låta äggen som sätts in sitta kvar och så "straffade" jag den genom att ta i lite extra. Rätt effektivt faktiskt! Jag hoppas att jag kan hålla i träningen nu och ta mig iväg 3-4 gånger i veckan. Det känns som att tiden som soffpotatis är över nu.

tisdag 10 april 2012

Bättre lycka nästa gång...

Jaha, då var det kört för den här gången... Mensen började igår och jag har testat idag. Ett stort fet minus på stickan som vanligt. Det känns som att jag blir mest besviken på mig själv för att jag alltid börjar hoppas att det ska gå vägen. Och det tragiska är att den här gången har jag knappt orkat bli ledsen. Det är som att det finns färre tårar kvar för varje gång.

Jag har testdag nästa tisdag, så efter det ska jag ringa kliniken och höra om vi hinner med att göra ett FET innan deras sommaruppehåll eller om det bli först till hösten.

För att klara av att gå vidare efter ett misslyckat försök måste jag alltid lägga upp en liten plan vad jag ska lägga fokus på inför nästa försök. Det brukar alltid ha att göra med att träna och äta rätt. Det känns skönt att få komma igång med träningen även fast jag har suttit väldigt skönt i soffan.

Men först ska jag dränka det här misslyckandet i godis och tårta! Träning får det bli sen.

måndag 9 april 2012

Vila, godis och pilla naveln

Det har varit himla skönt att ha en lugn påsk hemma. Vi har mest fixat och donat lite, suttit i soffan och ätit massa påskgodis! Det känns som ett bra andningshål inför veckan som kommer. Den veckan när jag kommer att gå med andan i halsen och bara hoppas på att mensen inte kommer. Den absolut värsta veckan i hela den här processen. Men idag ska vi få besök av familjen och fika och ha det trevligt!

tisdag 3 april 2012

Mellan hopp och förtvivlan

Nu är det två veckor kvar. Två veckor som kommer att vara hur långa som helst och helt fokuserade på att tänka, tro, hoppas och misstro. Är det här ett tecken, är det där ett tecken? Och hur får man tiden att gå? På dagarna när jag är på jobbet går det bra, men det är svårare på kvällarna. Det går inte att komma ifrån tankarna och att låta bli att surfa runt på forum, sidor med graviditetssymptom och symptom på att ägget fäster. Ska sätta mig och rulla tummarna lite till och vänta på att tiden ska gå...

fredag 30 mars 2012

Att ändra fokus

Vad snabbt det går att ändra fokus ändå. Senaste tiden känns det som att adoptionen har varit i fokus. Föräldrautbildning, artiklar att läsa och böcker att fördjupa sig i. Och sen kom den här veckan. Sedan igår när det verkligen blev insättning av två ägg är det mitt nya fokus. Surfar, surfar, surfar om allt som har med insättning, första graviditetssymptom och andras berättelser att göra. På det sättet kan jag förstå att familjerätten inte rekommenderar att man börjar en medgivandeutredning innan man är klar med IVF:andet.

Jag hade en vän som fick barn igår... Vi är inte jättenära vänner men träffas några gånger per år. Jag minns att jag ärligt blev glad när hon berättade att hon var gravid. Vi träffades en gång när hon var i kanske 12:e veckan. Sedan började alla våra problem med nya IVF-försök. Jag har inte orkat träffa henne sedan dess, men har inte heller (tack och lov) behövt berätta varför. Det är ju inte så att man är stolt direkt... Även om det är naturligt att bli avundsjuk. Och det jag kände när jag såg kortet på den lilla bebben var att: "Hoppas att vi också snart får uppleva det där"!

torsdag 29 mars 2012

Äggmamma

Det gick jättebra hos läkaren idag. Alla sex ägg hade fortsatt dela sig som de skulle. Det blev alltså 4 i frysen och 2 till mig. Första gången vi fått frysa in ägg. Och det den gången som förväntningarna varit som lägst. Jag fick också tabletter och sprutor som är blodförtunnande som förhoppningsvis ska öka chansen till graviditet. Så nu är jag äntligen äggmamma igen!

Sista gången

Igår var det vår sista träff för föräldrautbildningen. Det var en riktigt bra kväll och tiden bara sprang iväg. Det känns lite konstigt att kursen redan är klar, men samtidigt innebär det att vi kan ställa oss i kö för medgivandeutredning när vi vill sen. Men just nu ligger såklart fokus på insättning av ägg som vi ska göra idag! =)

onsdag 28 mars 2012

Tårar av glädje

För ett par timmar sedan ringde läkaren. Han hade lovat ringa för att vi skulle få veta hur många ägg de kunnat befrukta. De hade befruktat 9 st med en metod och 8 st med den andra metoden (minns inte vilket antal med vilken metod). Av de som befruktades med microinjektion var det fyra stycken som fått dubbla kärnor och inte går att använda. Tre stycken med microinjektion och tre stycken med "vanlig" IVF hade blivit befruktade normalt. Hela sex ägg alltså!! Vi som aldrig fått mer än två ägg som varit normalt befruktade. Och inget alls senaste gången. Läkaren sa att det kan ju hända nåt med någon eller några av äggen till imorgon, men med sex stycken totalt ser det ändå bra ut. Jag blev så glad att tårna började rinna och skyndade mig att ringa till maken och berätta. Ser verkligen fram emot en spännande morgondag!

tisdag 27 mars 2012

Plockad och klar!

Idag har jag äntligen gjort äggplocket. Jag hade riktigt ont av ägglossningen när jag kom dit, men direkt jag kom in fick jag en tense-apparat, så ganska snart började det kännas lite bättre. Jag fick samma droger som sist och de fungerade lika bra som sist. Det går nog inte att komma ifrån att jag känner en del, men det har gått betydligt bättre de senaste två gångerna. Och resultatet den här gången blev ett ordentligt rekord! Hela 17 ägg! Tidigare har vi som mest haft 8 eller 9 ägg. Läkaren har lovat höra av sig imorgon så vi får veta hur många ägg de kunnat befrukta. Men det är inte förrän på torsdag vi vet vilka som har blivit befruktade som de ska. Nu är det spännande och pirrigt...

måndag 26 mars 2012

Nedräkning

Nu är det inte länge kvar! Imorgon bitti gör vi äggplock. =)

söndag 25 mars 2012

Sista sprutan!

Nu är ägglossningssprutan tagen! Bara att invänta tisdag... Det känns konstigt, spännande, förväntansfullt och lite ångestladdat. Det kan bli en riktigt bra vecka eller en ordentlig skitvecka...

fredag 23 mars 2012

Men jag tycker ju om kaffe!

Idag har jag faktiskt varit ledig! Det har varit jätteskönt att bara ta det lugnt och inte ha något speciellt inplanerat. Jag hade tänkt ta en promenad i det fina vädret, men känner att det spänner lite för mycket i magen. Det börjar kännas att det finns en hel del där inne nu! Jag har mest suttit i soffan och surfat och läst. Jag har börjat läsa en ny adoptionsbok som heter "Linnea från Yujiang". Den är skriven av en adoptivpappa och jag tycker att den är jättebra! Det känns rätt skönt att läsa en bok som är en biografi istället för bara rent teoretiska böcker.

Och så kaffet då... Jag dricker normalt fyra koppar om dagen. Från igår har jag dragit ner till tre och om det lyckas så vi kan göra en insättning av ägg kommer jag att gå ner till två koppar. Men det är ju så gott med kaffe! Det går rätt bra, jag känner mig bara lite tröttare. Lite godis kanske kan göra mig pigg? =)

torsdag 22 mars 2012

Tid för äggplock

Idag var vi hos läkaren för att se hur äggblåsorna såg ut. Det var många blåsor, men lite för små än så länge. Jag ska fortsätta med hormonsprutorna idag och två dagar till och ta ägglossningssprutan på söndag. Sen på tisdag är det dags för plock! Läkaren sa att eftersom det varit problem med själva befruktningen tidigare så ska de prova att både både befrukta äggen som de gjort tidigare och även ta några ägg och testa att låta spermien simma in i ägget. Om det blir tillräckligt många ägg för att testa båda metoderna vill säga. Det känns riktigt spännande inför tisdag och lite mer hoppfullt än tidigare.

onsdag 21 mars 2012

Utbildning igen

Jag har just kommit hem från föräldrautbildningen som börjat igen efter två veckors uppehåll. Bland annat såg vi en dokumentärfilm som heter "Min dotter från Kina". Den handlar om några ensamstående kvinnor som adopterar från Kina. Dokumentärerna är i tre delar. Den första när de åker till Kina, den andra när barnen är ca 3 år och den tredje när barnen är ca 10 år. Vi såg den andra filmen. Faktiskt jättebra filmer! En kvinna sa att "det finns alltid tre personer som tänker på min dotter varje dag" och syftade på de biologiska föräldrarna också. Då började jag tänka på de stackars föräldrar som känner att de inte har något annat val än att lämna bort sina barn. Det måste vara fruktansvärt! Det är lätt att bara tänka på sin egen del av adoptionen som leder till att man själv blir förälder. Men i de flesta fall finns det ju biologiska föräldrar någon annanstans i världen som har lämnat bort sitt barn för att vi ska få det...

Det här var vår näst sista kurskväll, så om precis en vecka så har vi fått vårt kursintyg och kan påbörja hemutredningen om vi vill!

Och imorgon är det dags för läkarbesök för att se om äggblåsorna har växt som de ska. Spännande, spännande!

måndag 19 mars 2012

Nu går det undan!

Jag är ju lite av ett kontrollfreak och det gäller naturligtvis det här med adoption också. Jag är inne på AC:s sida ett par gånger om dagen för att se om fler barn har blivit adopterade. Idag har det varit nya siffror varje gång jag kollat. Totalt har 7 barn blivit adopterade idag! Det är nästan lika många barn som under hela februari. Det känns jätteroligt.

I fjol var det betydligt fler barn som hade adopterats under de här månaderna. Men jag kan inte vara annat än glad för de 28 par/ensamstående som i år har fått bli föräldrar efter lång väntan!

Det mest spännande som har hänt i mitt eget liv är att jag tagit blodprov idag och fått veta att jag ska fortsätta med samma hormondos.

söndag 18 mars 2012

Söndagskänsla

Det är ju alltid lite vemodigt när det är söndag kväll och helgen snart är slut. Däremot känns det rätt ok den här söndagen eftersom det händer så mycket till veckan. Imorgon ska jag ta blodprov för att få veta vilken hormondos jag ska fortsätta med. På onsdag fortsätter föräldrautbildningen efter uppehållet och på torsdag ska jag på ultraljud för att se hur äggblåsorna ser ut. Mycket spännande till veckan alltså!

lördag 17 mars 2012

Vår hemlighet

Under hela processen med IVF har vi varit öppna mot våra föräldrar och närmaste vänner om våra försök. Efter att vi inte kunde sätta in några ägg på förra försöket kände jag att jag inte riktigt orkar med att berätta och förklara när det inte går bra. Den här gången har vi därför bestämt oss för att inte berätta att vi ska göra ett nytt försök. Vi har bara sagt att vi nog kommer att vänta ett tag efter senaste försöket. Det är inte så att våra föräldrar inte har stöttat oss för det har de verkligen, men efter ett misslyckat försök är det så jobbigt att prata om. Men tänk vad glada och överraskade de skulle bli om vi plötsligt berättar att vi ska ha barn! =)

torsdag 15 mars 2012

Hur ska det gå med sticket?

Ja, idag är alltså maken borta och jag ska ta hormonsprutan själv ikväll... Jag har bara gjort det en gång tidigare. Lite svårt är det att sticka sig själv, men måste man så måste man! Jag är trots allt lite glad idag. Var inne på AC:s hemsida och såg att det adopterats två barn från Indien! Kul att det verkar vara igång igen. Ju fler länder, ju bättre!

onsdag 14 mars 2012

Stick den i magen!

Idag var jag alltså och tog blodprov och gjorde ultraljud. Allt gick bara bra och jag ska börja med första hormonsprutan ikväll! Det känns kul att få köra igång, även om det naturligtvis är nervöst eftersom det inte gick bra sist. Dessutom är maken borta imorgon kväll, så jag måste ta sprutan själv... Jag brukar slippa göra det, men nöden har ingen lag. Det är bara att köra in den i magen!

tisdag 13 mars 2012

Pirr i magen

Imorgon ska jag till läkaren. Jag ska göra ett första ultraljud för att se att allt ser bra ut och blodprov för att se om sprayen har hjälpt så att jag är nedreglerad. Om allt går som det ska får jag förhoppningsvis börja med sprutorna i veckan. Egentligen är det nog inte själva det här läkarbesöket jag är nervös för. Det jag är nervös för är att hela processen drar igång igen och rädslan för att äggen inte ska dela sig som de ska den här gången heller. Jag har nog aldrig haft så låga förväntningar inför ett försök. Men det kanske kan vara bra. Då borde jag ju inte bli lika besviken om det inte går vägen.

lördag 10 mars 2012

Nio månader eller 3 år?

Det känns som att jag senaste tiden mest har skrivit om adoption. Ändå håller jag på att spraya för fullt för nästa IVF-försök. Det är nog lite så att det inte känns riktigt verkligt förrän man börjar med sprutorna och ser att äggblåsorna växer som de ska. Eftersom tankarna mycket handlat om adoption på slutet så har tidshorisonten ställts in på en tre år eller däromkring. Sjukt långt borta känns det! Men samtidigt kan det ju vara så att vi lyckas med IVF:en den här gången och då är det bara 9 månader bort! Det känns jättekonstigt att det kan vara sån skillnad i tid att uppnå samma mål...

onsdag 7 mars 2012

Kan man räkna ut sannolikheten?

Jag har alltid tyckt om att veta. Att ha koll på saker. Att vara ofrivilligt barnlös är verkligen något som man inte kan påverka. Det går inte att veta OM man kommer att bli gravid och i så fall NÄR. Jag har många gånger funderat på hur man ändå orkat med denna ovisshet i flera års tid. Jag har kommit fram till att det nog är för att det hela tiden har handlat om nästa försök. Jag har räknat dagarna tills jag fått börja med sprayen, dagarna till första läkarbesöket, dagar till sprutstart och nedräkning till äggplock. Och efter ett misslyckat försök är det bara att börja om med räkningen. När det gäller adoption är det mycket svårare. För alla länder står det ungefärlig kötid, men det är ändå så svårt att veta. Så naturligtvis har jag försökt räkna på sannolikheten. Jag vet precis hur många som står i kö till varje land och hur många barn som adopterades från det landet i fjol. Nåt man också märker är att många står i kö till flera länder. Så hur många står i kö totalt? Det har jag naturligtvis också räknat på! Sammanlagt är det strax under 200 st som står i kö till de länder som AC har. Och i fjol var det drygt 300 barn som adopterades genom AC. Så även om 100 nya skulle hamna i kön före oss skulle alla dessa kunna få skicka sina ansökningar till sina valda länder i år. Kanske dumt att spekulera, men jag vill ju ha koll!

tisdag 6 mars 2012

Upp som en sol och ner som en pannkaka

Idag har jag en sån där negativ dag. En dag när det känns som att vi aldrig kommer att få barn. Att alla i hela världen är gravida eller har fått sina 2,4 barn. Det är jättejobbigt när känslan kommer över en att det är så orättvist och när det känns som att man inte orkar längre. Jag tänkte idag att skulle jag betala 500 000 kronor om jag kunde få ett barn direkt? Adopterat eller biologiskt. Och det skulle jag. Längtan är så stark att det är värt nästan vad som helst. Men det är bara att fortsätta vänta och hoppas att det är en mindre negativ dag imorgon.

söndag 4 mars 2012

Söndag i soffan

Det känns jättemysigt att jag de senaste helgerna har spenderat stor del av tiden i soffan med en bok om adoption. Just nu läser jag en bok som heter "Tio tusen sorger" och handlar om en flicka som blir adopterad från Korea när hon är ungefär 6 år gammal. Det är intressant att läsa en bok ur ett adoptivbarns synvinkel, eftersom de andra böckerna jag läst är om adoptivföräldrars upplevelser. Det märks också att man lärt sig en del av föräldrautbildningen när det gäller anknytning, trygghet av saker från tiden innan adoptionen och att prata om de biologiska föräldrarna. Och ingen av de sakerna gör adoptivföräldrarna i den här boken. Den är ju lite extrem, men väldigt intressant och bra skriven.

torsdag 1 mars 2012

Två små månader

Idag har vi stått i kö i två månader för adoption. Första månaden gick jättelångsamt och den här månaden har gått supersnabbt. Men tänk hur många månader det är kvar innan det är aktuellt med adoption... Just nu känns det ändå som att det går fort framåt eftersom det är saker i adoptionsprocessen som ska göras. Nu är vi mitt uppe i föräldrautbildningen och sen blir det hemutredningen. Det jag fasar för är tiden efter hemutredningen när det bara är väntan.... Vad ska man då göra för att tiden ska gå snabbare?

onsdag 29 februari 2012

Ett litet uppehåll

Idag har vi varit på vår femte träff av föräldrautbildningen. Nu kommer vi att ha uppehåll i två veckor innan det är dags för de sista två träffarna. Det känns lite konstigt med en paus för att det blir lite som att stå stilla. Men det kanske kan vara bra att få fokusera på IVF nu med spray i två veckor och sedan läkarbesök för att se om det är dags att börja med sprutor igen.

tisdag 28 februari 2012

Nu kör vi!

Idag har jag börjat med sprayen inför vårt tredje IVF-försök. Det känns som att tiden sen förra försöket har gått fort och det känns riktigt bra att vara igång igen! Hoppas verkligen att det går bra den här gången!

söndag 26 februari 2012

Livet är inte rättvist

Jag och min man pratade för nån dag sen om hur orättvist det på nåt sätt ändå är det här med adoption. Man kan inte få biologiska barn, men att få barn genom att adoptera kostar ju inte bara lite pengar. Vi har räknat med att det kommer att kosta mellan 200 och 300 000 kronor. Och ska man ha två barn så är det många års sparande. Men det som känns ännu mer orättvist är att det nog finns många som verkligen har det tufft med att få ihop dessa pengar. Och som kanske får nöja sig med ett barn av den enkla anledningen att de helt enkelt inte har råd med fler barn. Livet är bra orättvist ibland.

torsdag 23 februari 2012

Det rör på sig

Jag var inne på Adoptionscentrums hemsida idag och det fanns lite nyheter från Colombia med statistik på hur många som skickat ansökan till landet, hur många som är på väg att göra det och hur många barn som är matchade med föräldrar. Det känns som att det rör på sig!

onsdag 22 februari 2012

Mer än halva avklarad!

Nu har vi haft fjärde föräldrautbildningen, så bara tre kvar nu! Känns alltid bra efter en träff för att man då kommit ett litet, litet steg framåt. Däremot har jag de senaste två träffarna tyckt att det varit mycket föreläsning och lite diskussioner. Vi får hoppas att det blir mer av det framöver. Det som är intressant däremot är ju att prata med de andra som går utbildningen och inse att många av oss verkar vara i samma läge. Vi håller fortfarande på med IVF, men tankarna på adoption kryper närmare.

måndag 20 februari 2012

En bok senare

I helgen läste jag klart boken "Äntligen adoptivföräldrar". Den var ganska lika "Längtansbarnen" med berättelser från adoptivföräldrar. Men jag tyckte att "Längtansbarnen" var bättre. Förra veckan var vår tredje träff på föräldrautbildningen. Vi pratade om anknytning som kanske är den del som känns mest intressant och utmanande. Tyvärr var det mer som en föreläsning, så vi fick inte diskutera så mycket. Vi får hoppas att det blir fler diskussioner den här veckan! Jag var inne och tittade på Adoptionscentrums hemsida och såg att ett till barn har blivit adopterat sedan i fredags! Den här gången från Lesotho. Det känns bra och spännande att det rör lite på sig även om det är länge kvar innan vi är klara att ställa oss i kö.

tisdag 14 februari 2012

Ett positivt läkarbesök

Idag var vi hos läkaren för att lägga upp en plan inför nästa IVF-försök. Senaste försöket delade sig inte äggen som de skulle, så det var ju en riktig besvikelse. Den här gången ska jag prova äta p-piller istället för Provera för att få igång mensen, spraya med Suprecur och prova nya hormonsprutor. Jag minns att läkaren tidigare har nämnt PCO i förbifarten och passade på att fråga honom om det. Han sa att för att ställa diagnosen PCO behöver man genomgå en del tester, men han tyckte att det var bra att jag tog upp det och skrev ut Metmorfin som jag får börja ta för att se hur det fungerar. Han sa att det kan ge en positiv effekt inför detta försök. Det känns faktiskt riktigt bra efter besöket och lite som att hoppet sakta kommer tillbaka om att det kanske kan fungera den här gången!

måndag 13 februari 2012

Nya böcker

Jag satt och läste nästan hela dagen igår och idag tog jag mig igenom det sista kapitlet av Längtansbarnen. En riktigt bra bok! På föräldrautbildningen förra veckan fick vi en lista med bokförslag, så jag var på biblioteket idag och lånade två nya böcker. Den ena heter Tio tusen sorger och är lite mer självbiografisk och den andra heter Äntligen adoptivföräldrar och är byggd på intervjuer med adoptivföräldrar. Det ska bli riktigt roligt att läsa mera!

lördag 4 februari 2012

En god bok

Jag har lånat boken "Längtansbarnen" och började läsa den idag. Efter att ha läst informationsboken inför föräldrautbildningen känns det roligt med en bok som beskriver allt man går igenom med IVF och adoptionstankar. Jag tycker det var så slående det hon skrivit om att inte kunna påverka. Att trots att man innerst inne vet att det inte är något man kan göra för att påverka IVF-försöken försöker man hela tiden hitta små saker. Äta mindre, dricka mindre kaffe, sova bättre.... Själv försöker jag gå ner lite mer i vikt och hoppas att det kan hjälpa vid nästa försök. För hur skulle man orka utan hoppet?

fredag 3 februari 2012

Ett samtal

Idag fick jag ett samtal från IVF-kliniken att de bokat in en tid då vi får komma och lägga upp en ny planering inför nästa försök. Känns skönt att ha två spår på gång nu med både IVF och adoption. Kanske kan det ta bort pressen från båda spåren lite grann och göra att det är lättare att inte fundera så mycket.

torsdag 2 februari 2012

Kan man utbildas till att bli förälder?

Första gången jag hörde att man måste gå en föräldrautbildning när man ska adoptera tyckte jag att det kändes lite skrattretande. Skulle man behöva gå en utbildning som ingen går om man får biologiska barn? Varför ska det vara en utbildning i att bli förälder bara för att man ska adoptera? Sen när jag förstod lite mer vad utbildningen handlar om så kändes det helt annorlunda. Det är något speciellt med att ta emot ett adoptivbarn.

Igår var vi på första träffen på vår föräldrautbildning. Det kändes lite pirrigt med tanke på att alla är där av samma orsak. Man ska adoptera barn istället för att få biologiska barn. Det var lite stelt i början, men vi hade en hel del diskussioner som gjorde att det var lite lättare att prata och dela åsikter med varandra. Det var en bra första träff och det känns som att man bara vill suga åt sig allt som går om vad det innebär att bli adoptivförälder. Vi fick med oss lite artiklar hem, så nu ska jag läsa lite och fantisera om det barn som kanske kommer till oss så småningom!

tisdag 31 januari 2012

Man är inte ensam

Tänk att det inte är förrän man själv har problem att skaffa barn som man inser hur många andra det finns därute som kämpar. Alla är ju olika öppna med sina problem, men allmänt känns det som att det pratas väldigt lite om svårigheter att få barn. Vi pratar inte med alla om våra försök, eftersom det känns väldigt personligt. Men när man får frågan i fikarummet om det inte är dags för oss att skaffa barn, så händer det ju ibland att man bara vill svara:

- Jo vi har ju försökt i fyra och ett halvt år nu, men tackar som frågar!

Konstigt egentligen att många inte förstår att det är en ganska personlig fråga...

måndag 30 januari 2012

Att adoptera

Redan när vi började med IVF pratade jag och min man om adoption. Det har aldrig varit något främmande för nån av oss, utan bara ett annat sätt att få barn. Däremot så är väl inte vi konstigare än andra att man naturligtvis hoppas på biologiska barn och att få gå igenom en graviditet och ha ett spädbarn.

När vi inte kunde sätta in något ägg nu vid vårt senaste IVF-försök så blev det ganska naturligt så att man börjar fundera mer på adoption och vad det innebär. Vi har stått i adoptionskö sedan i januari (hela en månad!) och håller som bäst på att läsa på så mycket som möjligt och försöka välja vilka länder som kan vara aktuella. Det som känns hoppfullt med adoption mot IVF är att om man har ett medgivande vet man i alla fall att barn bara är en tidsfråga. Med IVF är det ju osäkerheten som är mest påfrestande.

söndag 29 januari 2012

När hoppet kommit tillbaka

Förra veckan hände det äntligen! Ultraljudet visade att äggblåsorna växt som de ska och vi var redo för plock. I måndags åkte vi in och allt gick bra. Insättning planerad till onsdag och efter två avbrutna försök var vi äntligen på väg! Hela nio ägg dessutom! Onsdagen kom och det började kännas hoppfullt igen. Och så hände det... En timme innan plocket ringde vår läkare och sa att de ägg som befruktats inte såg normala ut och att vi inte kunde göra någon insättning... Tillbaka på ruta ett. Allt kändes bara tomt, orättvist och oöverstigligt.

Bakgrund

Fyra och ett halvt år. Så länge har det gått sen vi började försöka få barn. Vi har gjort två misslyckade IVF-försök, men det som har tagit mest tid och kraft är de gånger som inte blivit av på grund av dåliga ägg eller felaktiga hormondoser. Att skriva har alltid varit ett sätt för mig att bearbeta, så det här är mitt sätt att ta mig framåt utifrån den situation vi är i.