Ruvardag 6

Inga nyheter idag. Samma känsla med illamående och som ett sug i magen. Det håller i sig mest hela dagarna också. Det är först vid sjutiden på kvällen eller så som det kan kännas lite bättre. Bara att hoppas att det är ett bra tecken!

Det jag är lite förvånad över den här gången är att jag inte har ömmande bröst. Inte det minsta faktiskt. De är lite större än vanligt, men annars inga känningar. Alla andra gånger har jag känt av brösten rejält. Nu hoppas jag också att det inte blir några känningar till veckan för det brukar vara ett tecken på att mensen är på väg...

Det jag verkligen önskar just nu (förutom att plussa förstås!) är att få lägga upp en Babystrology på bloggen! Tänk vad underbart att få räkna ner till vår egen lilla bebis skulle komma till världen!

Ruvardag 5

Idag har jag inte haft ont i magen alls. Det jag har känt av är lite illamående och en lite sugande känsla i magen. Lite som att man är nervös eller hungrig. Så har det känts i princip hela dagen.
Det jag också har märkt av idag är att jag har lätt för att börja gråta. Jag har gråtit två gånger idag. Först till en video med ett par som hämtar sitt efterlängtade barn i Kina och andra gången åt Sofias änglar där de gjorde återbesök i en familj där ena dottern hade leukemi och hon hade dött sedan de var där förra gången. Visst vill jag gärna tro att det skulle kunna bero på graviditetshormoner, men samtidigt kan det lika gärna vara att jag är i ett pressat och nervöst läge just nu när jag ruvar. Tiden går ju så himla sakta!

Idag har det bara varit regnigt och tråkigt och jag har inte orkat göra så mycket utan mest suttit i soffan. Det är ganska skönt att ha såna dagar ibland också!

Ruvardag 1

Så nu har jag alltså påbörjat mitt ruvande! Naturligtvis är det inte så mycket att prata om än. Det enda jag känner av är lite uppsvälldhet av progesteronet. Men det känns lite overkligt att ruva igen. Förhoppningsvis är det nåt positivt som gör att det är lättare att slappna av den här gången och inte vänta, längta, misströsta och fundera lika mycket. Jag har testdag 18 juni och det är ju hur länge kvar som helst! Måste nog lägga upp en plan för att få tiden att gå...

Pirrig dag

Det har varit en riktigt jobbig förmiddag idag. Vi hade fått veta att embryologen skulle ringa efter kl 10 idag om de behövde tina upp de två sista äggen och vi hade tid hos läkaren 14:30. Hela förmiddagen ända fram till kl 13 har jag varit jättenervös, pirrig i magen och lite illamående. Allt inför skräcken att de skulle ringa och säga att det inte gått bra med första upptiningen. Eller att de tinat alla och inget ägg klarat sig. De ringde inte som tur var. På kliniken var det värsta rusningen och vi fick vänta nästan en timme för att komma in. De hade varit tvungna att tina alla fyra ägg och bara ett hade klarat sig, men det såg jättefint ut. Vilken lättnad att ett klarade sig i alla fall! Vi hade ju hoppats på två, men så länge vi kunnat sätta in ett ägg så är jag nöjd. Nu är det bara att ruva och ruva!

Nu är det nervöst...

Imorgon är det alltså dags... Förhoppningsvis.... Det börjar bli pirrigt nu. Tänk om det inte går bra med upptiningen? Vi har ju haft många motgångar under vårt IVF:ande och på nåt sätt skulle jag inte bli förvånad om det skiter sig den här gången också. Embryologen kommer att ringa på förmiddagen om första upptiningen inte går bra. Jag ska försöka hålla mig sysselsatt hela förmiddagen för att inte behöva fundera så mycket. Hoppas att det hjälper! Nu är det dags att hoppa i säng och förhoppningsvis kunna sova hyfsat.

Prepp påbörjad

Som prepp inför FET har jag börjat med progesteronet och ökat dosen på Prednisolon. Det känns helt fantastiskt och lite konstigt att det är dags för insättning om två dagar. Jag har tagit ledigt hela måndag, även fast insättningen är först på eftermiddagen. Jag känner att jag inte vill vara på jobbet när de ringer om hur det har gått med upptiningen av äggen. Skulle det inte gå bra, så vill jag vara hemma när jag får veta. Vi har fyra ägg och de är infrysta två och två. De kommer att börja tina två. Om bara ett av dessa klarar upptiningen kommer de att ringa oss så vi får bestämma om vi vill tina de andra två eller bara sätta in ett ägg istället. I morse pratade vi om hur vi skulle göra. Om man sätter in två ägg, så ökas ju chanserna för den insättningen. Men sätter man in ett nu och ett vid ett senare tillfälle blir ju den totala chansen större. Vi bestämde oss ändå för att det är bättre att de tinar alla och kan sätta in två. Det känns som att vi inte vill dra ut på hela processen genom att göra en till insättning sen. Det skulle också vara så himla jobbigt om man då bara har två ägg och ingen skulle klara upptiningen. Vilket antiklimax efter förberedelser och väntan. Nej, två på en gång kör vi på!

Är du kissnödig?

En sak har jag lärt mig under den tid vi hållit på med IVF. Jag är alltid kissnödig. Och när det gäller IVF är det inget som man kommer undan med. Med ultraljudsstaven känns det som det första läkaren ser. Och gärna kommenterar också: - Oj är du lite kissnödig?
Ändå är jag på toa som en tok innan vi ska på ett läkarbesök. Men det verkar inte hjälpa. Jag är visst alltid kissnödig. =)